2,4

det är så många kg som jag måste gå ner till för att komma under det ödestiga 100 kg sträcket... visst det är bra på ett sätt men samtidigt så är det lite skumt 1,5 kg på ett dygn skumt ja det kan man väl säga... 

hatar att inte må bra hatar att inte min kropp fungerar jag är fullt medveten om att man kan gå ner i vikt av att inte må bra fysiskt som jag inte gjort på ett tag nu men detta är ju lite väl liksom.... 

Alldeles nyss var det en stor olycka på e18 med en massa bilar inblandade fullt pådrag och skit lagom kul att stå i fönstret och se med två nyfikna barn vid sidan och försöka förklara... men men så är det såg ut att ha gått bra så vi hoppas på det.. 

Hjärnans spratt med tankarna

Tänk va mycket tankar kan göra med hjärnan och ens sätt att säga och göra saker... Finns mycket man skulle vilja förstå som man kanske aldrig kommer att förstå. Allt gammalt speglar sig i det nya och allt man är van med blir en del av det man tänker och tycker.. har nu bestämt mig för att inte låta det förstöra för mig utan ta nya tag och hoppas på att jag lyckas med det..  Finns inget jag hellre vill än få detta att fungera finns inget som jag egentligen kan eller vill klaga på som är något att haka upp sig på så varför låta mina hjärnspöken förstöra? vad blir det bättre av det!? 

Jag får fortsätta skolan :) så nu i morgon fortsätter den nya terminen :) så himla skönt känns så otroligt bra... 

dock blir det mycket att ta igen och så men det är okej det är det värt. en stor sten släppte från min axlar. :) 

Tack ni som stått vid min sida som stöd utan er hade jag aldrig orkat ta mig igenom detta.. 

en vecka kvar så ska operationen göras igen förhoppningsvis lyckas dem då och jag kan få bli någorlunda frisk. 

Vägen tillbaka till den glada jessica är påbörjad :) 

Mys i soffan ..

just nu sitter jag och Pebels i soffan och myser hemma. precis ätit mammas köttsoppa kan det bli bättre liksom... 

sitter och längtar efter sommaren och värmen... nu hoppas vi på att eftersom att vi haft en så kall vinter måste vi få en varm sommar också annars blir jag ledsen... 

Haft fin besök i dag av Pebblans gudmor, det var bara 1½ år sen annars är det bra... men trevligt i alla fall det var det helt klart... 

Innan dess så var vi på öppna förskolan och träffade nära och kära alltid lika trevligt och roligt även om jag kunde klara mig utan den lite halv kassa stämningen... Mycket känslor och mycket funderingar har jag helt klart men det går väl över...

Bara att acceptera att det alltid kommer att vara livat och att det alltid kommer att vara perioder med dålig stämning någonstans kommer aldrig kunna vara helt lungt någonsin... så glad att jag inte är i stormen själv utan bara är utanför som medtrafikant även om jag tycker det är jobbigt... 

the love in my life är underbar däremot, känslorna är många och alla är de bra när det gäller den biten.... huvudet svävar iväg och vill få mig osäker men hjärtat håller mig på något sätt kvar på jorden och jag känner mig trygg det var det länge sen jag kände mig på det sättet... Tryggheten får mig att stå trots att det är mycket jobbigt med skolan, försärkingskassan och csn och sjukvården ska vi väl inte ens prata om inte nog med att de misslyckades kommer ha ett uppfläkt sår i ryggen resten av mitt liv... eller ja såret kommer ju inte vara kvar men ärret lagom kul.. men det var som en kompis sa det är nog inte ärret som är största problemet utan snarare besvikelsen att de inte lyckades och måste in igen... 

i morgon 'är det bara en vecka kvar i alla fall.. 

14 februari 2010

http://www.youtube.com/watch?v=LZ3mnoOl61k

Alla hjärtans dag.

Känslan att leva i nuet

Eller vad säger man... för lite drygt 2½ timme sen ville jag inte att tiden skulle gå ville att den skulle stå still... allt var underbart och känslan som fanns i kroppen var helt underbar.... 

Nu sitter jag här och väntar på att få höra något av människan vet vad han sa vet att det är lungt och vet allt sånt är egentligen bara orolig i onödan men ändå infinner sig den där spännande känslan i magen som inte riktigt vet om den ska skratta eller gråta... 

Om tiden skulle stå still skulle jag gärna stannat tiden i går kväll... eller i morse... spelar inte mig någon roll.. hade gärna låtit tiden stå still där... 

Operationen misslyckades...

Ligger här i min sjukhussäng på avdelning 30 mörbultat ont och trött och feber har jag visst med... alltid lika underbart... 

som rubriken lyder operationen misslyckades och det blev ingen slang in i njuren från ryggen.. den kanalen ville inte flöda som den skulle... 

så jag har i onödan blivit sövd och torterad i mitt ansende... men ja vad gör man inte för att läkarna ska vara glada !?

Just nu ä'r jag väldigt glad jag inte hostar eftersom att de gör skit ont i ryggen och jag är spy less på att ligga och inte kunna sitta som jag ska...  och det eviga tjatet det är bra att upp och gå ja jo visst men skaffa då operationer utan kateter så blir det as bra.... 

kan ju dessutom tala om att vara levande nåldyna är skapligt obehagligt och inte skönt heller för den delen... 

men så är det att ha små vener och vener som rullar undan... 

Tack för att ni finns där och livar upp min vardag och min sjukdomsvistelse utan er hade jag nog hamnat på psyk för länge sen... 

Opereras i morgon

Ska äntligen få bort stenarna som bråkar med min njure äntligen... 

kl 10 ligger jag på operations bordet kl 8 ska jag skrivas in på sjukhuset och ta mig en ordentlig dusch ;) 

Önskar du kunde vara hos mig och hålla mig i handen när jag ska sövas och att du väntade på mig när jag vaknade, hade varit så skönt.. men får drömma att du är där och jag vet att du är med mig i hjärtat och tankarna. 

Mycket känslor och tankar gå i mitt huvud påverkar mitt hjärta men det är det värt kanske är min/vår framtid äntligen klar. Hur man kan sakna någon så grymt mycket är ofattbart och känslan som infinner sig när vi pratar och delar våra ord är helt ofattbart.... 

Nä nu ska jag ta och göra kaffe här och låta tankarna snurra ännu mer... 

E för att evigheten finns 

R för den riktiga kärleken 

I för det intresset du ger mig

K för kyssarna du ger mig.. 

It´s unbelievable....

Det är helt amazing hur fort saker och ting kan gå och hur fort man kan fatta tycke om en person hur man kan känna sig så älskad och önskad som jag gör av just denna person... Han får mig att lysa som en sol genom smärtan han är den som får mig att längta till fredag och vilja se veckan gå fort :) 

Om drömmen är sann är våran lilla familj på 2 snart en större familj på 4 och NEJ jag är inte och tänker inte bli gravid än på ett tag.... Räcker gott med min busa på 2 ben och hans busa på 4 ben *skrattar* om nu drömmen är sann och det är vi som ska vara VI med stora bokstäver...  hjärtat slår dubbla slag och känslan som finns i min kropp är helt underbar och jag hoppas den är där för att stanna för alltid :) 

Smärta blandat med kärlek är det som får en att överleva.

Hur överlever man en grym smärta som plågar en jo man skaffar sig kärleksfulla och underbara vänner :) Utan er hade jag nog hoppat framför tåget vid det här laget... 

Är just nu på sjukhuset väntar på att få åka ner för en narkosbedömning och sen är det bara att vänta på få en tid för operation också sen är det äntligen kommit till det största delmålet... 

så himla trött på detta denna smärta och måendet vill jag komma så långt ifrån jag kan..... 

hjärtat mitt slår just nu lite dubbla slag inte av smärta tack och lov utan av kärlek... leendet smyger sig på och förhoppningvis så fortsätter dessa dubbla slag ett tag till :) Saknaden är stor både mellan dina sms och msn som efter dig :) 

Glädjen inom mig bubblar..

hemma på permiss

precis som rubriken lyder, så är jag sedan igår vid lunch hemma från sjukhuset lite på permiss... ska ringa in här om en timme, det funkar ju att vara hemma men man har ju helt klart mycket mer ont...så får vi se vad dem säger... 

Det som händer är att de försöker smärtlindra mig så att jag orkar härda ut tills om ca1½vecka när det kan bli en lucka i operartions schemat så de kan plocka ut mina stenar... ska till narkosen här i början av veckan så får vi se när det blir operation snart snart snart hoppas jag..... Nu vill jag ha tillbaka mitt liv... 

sitter med lillfröken i knät och kikar på björnbröder... 

försöker uppdatera lite längre senare.. 

här sitter jag...

Sitter här i dagrummet på avdelning 30.. ont har jag men äntligen äntligen har jag lyckats få dem att förstå att detta inte fungerar längre och att jag behöver med smärtlindring än det vanliga.... nu sitter jag här efter att fått gjort en konstrast röntgen tog dem ju bara 3 dygn att göra.. 

tänkte se lets dance finalen och sen sova efter att be om smärtisar och kanske något att sova på... 

för att få sova ordentligt... 

har åter en kanyl i handen dem ville inte ta ut den utifall att jag skulle behöva dropp eller liknade.. 

kan för deras skull vara bra iomed att det tog dem 25 minuter att få i den nu.. haha.. ja svårstucken och kärlen rullar undan.. 

nej nu börjar snart let´s dance.. 

Envisheten själv

fick ge sig efter att ha burit ner vagnen för trappen kämpat sig hem från skallberget i obeskrivlig smärta så fick envisheten faktiskt ge med sig och ringa sjukvårdsupplysningen och fråga hur jag skulle göra.. så jag ringde och fick svaret kom in nu... så jag åkte in och där är jag kvar eller ja inte på akuten men på sjukhuset och lär väl bli tills allt är klart... 

skakar man av smärta och är veck i huvudet så man nästan svimmar kanske det är dags att lyssna?! kan till och med jag tycka... 

Nu kom det lite mat här så ska äta lite och sen ska jag nog försöka sova en stund.. 

men kankse uppdaterar senare igen.. 

Kan tycka att jag blir sämre och sämre

Jag kan känna att jag blir fan bara sämre och sämre drar på mig mer och mer människor som ärligt tycker synd om mig och som delgiver sin sorg över min smärta... 

Fine ja det är synd om mig men inte så att jag känner att livet är surt för det ont som fan och värktabletterna klarar jag mig inte utan då går jag fan av.. kan tycka att livet går i mindre och mindre bitar och fler och fler bitar trasas sönder av mitt mående kan ge mig f-n på skolan kommer att gå skit underbart or not..... 

vill inte vara klar januari 2012 istället vill vara klar juni 2011... 

Jaja skitsamma nu har jag klagat lite.... nu ska vi vara, nu ska vi vara glada........ 

Orka korka helt ärligt går allt i krasssshhh då gör det väl det då.... om jag skriker rakt ut till slut eller svimmar på stan då gör jag väl det då........ kan inte gör annat än att försöka överleva min verklighet som den ser ut med värk och allt som den ställer till med... 

de tre C:a ;-)

Caroline, Carolin och Caroline mina flickor tack för att ni förgyller min vardag med era sms, msn-samtal,  telefonsamtal och självklart träffar :-)

Det lilla kan betyda så mycket i det mörka... tack för att ni finns... 

Självklart betyder ni andra också mycket, men ibland så kommer det svackor även i vänskapen...

Ida, Vikkan, Ida, Lexie, Inger, Elin, Hella, Malin, och många många fler betyder massor för mig med... några nämnda och några säkert glömda till namnet men inte i minnen och upplevelse till och med en del som inte är värda att saknas, saknas... 

.

Dagarnas värld nr 1

ELLER INTE.... kl 8.25 satt jag mig på bussen till eskilstuna för att komma till skolan 9.19 klev vi in i klassrummet 4 minuter sena... kl. 10.13 funderade vi på när bussen hem gick och kl 11.15 satt vi på bussen hem... VÄRT att åka över en timme på buss för att komma till något som ändå inte gav något?! 

jaja fick i alla fall veta att i morgon går vi halvdag och lika så onsdag och torsdag... tisdag och torsdag måste jag gå tiidigare för att komma hem tidigare annars är jag inte trots att jag slutar 12 hemma förrän typ vid 14-15 nånting*galen* men i alla fall... onsdag börjar jag 13.15 istället mmm jätte kul... 

jaja skitsamma.... livet ska inte alltid vara kul inte... urkigt värr kan jag tycka... men kan iofs vara delvis för att jag ringde till sjukhuset och fick svaret att nej men du står inte på operationslistan än.. vi har inte HUNNIT dikterat in ditt besök... 

MEN hallå eller... kan tycka att jag väntat länge nog var iofs bara där för 2½ vecka sen men jag mår ju inte bra och inte gjort på länge och kan ju inte säga att det blir bättre direkt... utan åt andra hållet vilket gör att jag inte orkar med så mycket annat känner att jag inte kan fokusera på så mycket i huvudtaget känner mig dum och knasig som tappar ord och inte hänger med i mina egna resonemang och samtal.... 

Men hoppas nu i alla fall att det blev lite fart och att jag kan få min operation snart så jag kan få må bra.. 

Kan tycka att det börjar leta sig in i mitt huvud att jag ska ansöka om en annan operation också, kan dock inte känna att det egentligen är för att jag har så mycket problem med mig själv, utan att jag helt enkelt inte orkar med att höra hur farligt det är att vara tjock eller hur det är att vara dit och datt och tjooooo flöjt.... 

Eller också så är de så att jag har problem med det men att jag inte inser det själv samtidigt så känner jag att Nej jag mår inte dåligt för att jag är stor, jag känner att jag faktiskt trivs men ändå kan jag inte fundera hur jag skulle se ut mindre och smalare och om jag skulle må psykiskt bättre med allt annat då? 

Äch nej nu lägger vi ner denna tragiska fundering och går vidare till kaffedrickandet istället...